ur förfädernas knotiga lera
läppjade vi på mustig öl
höjde vårt krus med hånderna
höjde rösten ända till taket
vi sjöng inte med våra läppar
det var inte dina höfter som vajade
en blå lupin blommade
i det avlägsna skogsbrynet
vindens dag klarnade
på munkarnas sjö
ingenstans gick vi ingenting behövde vi
genom tårarna
Fabijoniškės, 2002.X.10–14; vert. 2005
Litauen diktar: möte i gryningen: 26 samdita poeter / Översätting Liana Ruokytė & Juris Kronbergs. – Stockholm: Bokförlaget Tranan, 2005. – P. 514.